blogg

November 17, 2017

Att berätta en historia

Nyttan med bibelforskning är inte enbart att den går att direkt tillämpa. Snarare handlar det om att i sin tid och kultur använda de bästa redskapen för att tänka klart kring hur vi läser och använder Bibelns texter. Här delar jag med mig av några insikter från mitt forskningsfält.
Venice Haggadah,_Family of Abraham

På min anslagstavla på kontoret har jag en skämtteckning som föreställer en pappa som, gissar jag, kommit hem från jobbet och sjunkit ner i sin favoritfåtölj, glad men trött. Framför honom sitter ett barn i fem-sex års åldern som troligen, nyfiket, frågat vad pappan gör hela dagarna på jobbet. Pappan svarar, som om han började berätta en spännande historia: “Daddy works in a magical far away land called the Academia...”

Jag har just haft privilegiet att ägna tre veckor uteslutande åt forskning på 1 Mosebok, kanske en av de mest studerade bibelböckerna. Det innebär bland annat att jag läser in mig på vad andra sagt om 1 Mosebok. En del har varit mer eller mindre fantasifullt och magiskt – 1 Mosebok består av texter som kan ses som tolv tvådelade paneler (diptyker) vars litterära stil har sin motsvarighet i dialogiciteten i Dostojevskijs romaner. Annat har varit så på pricken bra beskrivet och därför magiskt att man hisnar inför den insikt som går att få om man studerar 1 Mosebok. Själv har jag varit intresserad av om det finns en intrig i 1 Mosebok, i meningen en sammanhållen händelseutveckling av orsak och verkan. Varför ägna tid åt det? Vilken nytta har någon av denna forskning?

Ingen forskning bedrivs i ett vakuum utan drivs i större eller mindre grad av frågor i den samtida kulturen. Romantiken som växte fram under 1800-talet präglades bland annat av ett starkt historieintresse. Under denna tid fastlades ramarna för den moderna historiska forskningen, som också kom att prägla bibelforskningen. Redan på 1700-talet hade präster som Henning Witter i Tyskland och Jean Astruc i Frankrike ställt frågor om vilka källor Mose hade haft tillgång till när han skrev 1 Mosebok. Eftersom han inte levde under patriarktiden och definitivt inte var med vid världens skapelse måste han ju ha haft källor att tillgå för att skriva om detta, resonerade man. Dessa slutsatser utvecklades under 1800-talet och ledde fram till en forskning där man landade i att de fem Moseböckerna som helhet består av fyra källor och att Mose nog inte alls skrev dem.

Det fanns flera skäl till denna forskning och ett kan spåras till protestantismens kritik mot katolska kyrkan. När man med ledordet sola scriptura skalat bort all tradition i kyrkan som vuxit fram vid sidan av Bibeln, vändes intresset mot bibeltexterna själva och vad som kan förstås som evangeliets kärna och senare tillägg även här. I den meningen var denna historiska bibelforskning i grund och botten ett svar på frågor som ställts av kyrkor.

Det går nästan inte att överdriva nyttan av historisk bibelforskning för vår förståelse av Bibeln. Frågan vad som menas med så grundläggande begreppet som lag, förbund, profet och vishet är i grund och botten historiska frågor. Samtidigt tar den historiska forskningen alltid ett steg bort från bibeltexterna och frågar vad som finns bakom dem snarare än vad som faktiskt står i dem. I kyrkor och hem sitter man inte och läser källorna till 1 Mosebok utan boken som helhet. Under 1900-talet växte också en insikt fram om i hur står grad människan påverkas av berättelser av olika slag: om sig själva, sina familjer, hela länder och kulturer. Det är tydligt i exempelvis Donald Trumps valkampanj som berättade en annan historia om USAs moderna utveckling än hans motståndare och vann på det. Det räcker inte att få fakta rätt – historiska eller andra – utan att även inordna dessa i ett meningsfullt sammanhang, en berättelse om världen och om oss.

Den insikten gäller också 1 Mosebok och har präglat senare forskning på boken. Det historiska utforskandet hade till stor del fragmentiserat boken. Men hur hänger den ihop? Vad guidar vår läsning? Två saker verkar viktiga ur intrigperspektiv: 1) ett system av släkttavlor som leder läsaren från världens skapelse fram till Jakobs söner. Sakta men säkert beskrivs världen för oss och det kommande Israels plats i den. 2) löftena till fäderna. Skälet till bokens fokus på Israel finns i syndafallet och löftena som ett svar på detta. Genom dem “skall alla folk på jorden välsignas” (12:3). Den berättelsetråden plockas sedan upp av Paulus för att sortera nya fakta som ska inkludera Jesus Kristus på något sätt (Gal. 3:8). Frågan blir då vad vi gör med den tråden inför de fakta som möter oss, om och hur vi använder den för att berätta om oss själva och världen.

Facebook Dela på Facebook

Twitter Dela på Twitter


THS-BLOGGEN
Här bloggar lärare vid THS om allt möjligt som har med akademi, kyrka och samhälle att göra.