blogg

November 9, 2017

Gör robotar människor överflödiga?

På MR-dagarna i Jönköping anordnar THS i samarbete med Bilda seminariet "AI och transhumanism – ska även robotar ha rättigheter?". Vi står inför genomgripande förändringar av samhälle och människosyn. Hur ska teologer och personer inom fältet mänskliga rättigheter handskas med de utmaningar som kommer från transhumanism och robotforskning?
Bild robot-människa

Om tio år räknar teknologer med att hela jorden ska vara täckt av ett hölje med satelliter. Ambitionen är att var och en ska kunna koppla upp sig till nätet, oavsett om vi befinner oss i öknen, på Antarktis eller i djupaste djungeln – om sådana fortfarande finns om tio år. Parallellt med det globala nätets expansion har teknologisk forskning kommit långt för att ta fram exempelvis förarlösa bilar, fler robotar i arbetslivet och ansiktsscanning i kameror.

Det är svårt att föreställa sig vad den nya världen kommer att innebära. Blir den en förlängning av vår nuvarande livsstil? Eller blir den radikalt annorlunda? Egentligen har vi alltid haft svårt att förstå vad ny teknologi betyder när uppfinningarna lanseras. Vi människor är i allmänhet inte benägna att ändra vanor och tankemönster i första taget – eller förstå framtiden bakom kröken. Hur skulle exempelvis Antonio Meucci kunna föreställa sig dagens kommunikationsnät när han uppfann telefonen 1849? Hur skulle bröderna Lumière, som utvecklade den rörliga filmen mot slutet av 1800-talet, ens kunna tänka sig att kameran år 2017 skulle vara sammanbyggd med telefonen och finnas i de flestas ägo?

Trögheten vi människor har med att föreställa oss det som är annorlunda än erfarenheter visar, den trögheten är det som bland annat forskning och akademi har att utmana. Teologi och Mänskliga rättigheter har här olika uppgifter att analysera det nya och samtidigt skydda vissa grundläggande värden.

Inom transhumanism och robotteknologi sker utvecklingen ganska snabbt. Men det är få inom humaniora och samhällsvetenskap som deltar i diskussionerna. Sådana frågor lämnas kanske alltför lättvindigt till teknologer och näringsliv som ser idéer som investeringsprojekt. Men de rymmer djupt existentiella perspektiv som handlar om vad det är att vara människa. Teologer kan vara motspänstiga när det gäller forskning som involverar förändring av naturen, såsom genteknik, transplantationer mellan människa och djur eller kloning. Motståndet har ofta sin grund i en skapelseteologisk syn där naturen kan ses som konserverad genom årtusenden: ”Man ska inte experimentera med Guds skapelse”, kan argumentet vara från teologiskt håll. Men efter en tid så försvarar också många teologer de nya vetenskaperna.

Från ett perspektiv av mänskliga rättigheter så kommer robotforskningen att utmana de ideologiska grundvalarna för rättigheterna. Den yttersta frågan gäller varför vi ska försvara ett system av mänskliga rättigheter överhuvudtaget. När robotar och människor kommer att interagera alltmer, varför ska då inte även robotar omfattas av rättigheter och skyldigheter? Eller ska människan fortsatt stå överst i en hierarki av levande varelser? Från teologiskt håll finns det skäl för ett sådant senare synsätt (även om det kan kritiseras), men utifrån rättigheter?

I dystopiska filmer som Blade Runner (1982 och 2017) produceras cyborger som människors slavar, trots att deras förmågor och kapaciteter vida överskrider människors. I tv-serien Westworld (2016-) produceras androider som är så lika människor till både utseende och egenskaper att det inte går att se skillnaden. De får tjänstgöra i en förprogrammerad värld där rika människor kan turista för att vara med om olika äventyr, tillfredsställa sina innersta drömmar och begär.

Frågor som konst och kultur hjälper oss att ställa går ofta till kärnan av filosofiska och existentiella dilemman, såsom: Om vi i framtiden kan tillverka ett robotbarn som både ser ut som och uppträder som ett riktigt barn, är det i så fall önskvärt? Om det kan ersätta surrogatmödraindustrin? Om det kan tillfredsställa pedofiler? Om det kan trösta föräldrar som förlorat sitt barn i cancer? Spelar det någon roll hur människor använder sina maskiner så länge de inte skadar andra människor?

Möjligheterna med ny teknologi kan vara fantastiska, men sätter oss på prov för att försöka förstå den värld vi är på väg att skapa. En robot kan ha potential att bli en bättre moralisk varelse än människor i allmänhet. Gör det människor överflödiga? Robotar kan också tas fram i syfte att utnyttjas eller utnyttja andra. Även om teknologin är avancerad, och vi idag inte kan förstå hur världen kommer att se ut ens om tio år, så cirkulerar vi ändå kring de stora filosofiska frågorna: Vad är en människa? Vad är meningen med livet? Vad är godhet och rättvisa? Vem kan vi tro på? 

Facebook Dela på Facebook

Twitter Dela på Twitter


THS-BLOGGEN
Här bloggar lärare vid THS om allt möjligt som har med akademi, kyrka och samhälle att göra.