Teologiska Högskolan Stockholm

THS i det exegetiska landskapet

Universitet och högskolor i Sverige har under de senaste åren genomgått stora förändringar. Möjligheter till avancerade akademiska studier erbjuds numera vid en rad olika lärosäten och undervisningen ställs inför nya utmaningar i samband med en förändrad modell för utbildningen.

THS är en integrerad del av det svenska akademiska landskapet och den exegetiska utbildningen på THS relaterar på ett självklart sätt till andra utbildningar i Bibelvetenskap vid universitet och högskolor i Sverige. I det följande vill vi ta upp några drag och förändringar i svensk Bibelvetenskap och försöka placera in exegetiken vid THS i detta större sammanhang.

Ett särmärke för undervisning vid universitet och högskola är dess forskningsanknytning. God undervisning är beroende av att det finns forskare som kan förankra den kunskap och de färdigheter som de vill förmedla i aktuell forskning. En snabb blick på några övergripande drag i forskningen idag visar på en rad utmaningar.

För det första har forskningen idag internationaliserats så till den grad att svenska forskare snarast finner sin primära forskningskontext utanför rikets gränser. Svensk exegetik undandrar sig inte tendenser som har rötter i en internationell diskussion om vad Bibelvetenskap är och hur texttolkning skall bedrivas. Risken kan dock vara att svenska lärare i ämnet förlorar lite av det sammanhang där forskningen skall förmedlas och kännas angelägen.

För det andra uppvisar forskningen tendenser som spretar åt mycket olika håll. En del av dessa är geografiskt betingade, andra har att göra med olika forskningsparadigm – ofta finner vi en kombination av båda faktorerna. Sådana geografiskt betingade forskningsparadigm kan vi observera vid olika lärosäten i Sverige, men de får än större genomslag i ett internationellt perspektiv. Den ökande mångfalden är nödvändig och forskning består delvis av diskussion inom en vald kontext, men det kan vara olyckligt för ämnet i stort om olika sammanhang får stå alltför isolerade från varandra och undervisningen inte förmår att förmedla genomtänkta helhetsbilder av historiska, litterära och teologiska sammanhang.

Ett tredje drag inom forskningen är att nya frågor och perspektiv hela tiden läggs till, samtidigt som traditionella problemställningar är fortsatt aktuella. Forskningen har att ta hänsyn till ett intellektuellt landskap under förändring, med ständigt nya infallsvinklar. Samspelet mellan gammalt och nytt är inte oproblematisk, men dialogen rymmer samtidigt utvecklingspotential.

Till dessa övergripande drag kommer mer ämnesspecifika förändringar. Förskjutningar som handlar om texternas karaktär och texttolkningens villkor ger anledning till fördjupad reflektion kring exegetikens uppgift och öppnar vägar för samtal om dess relevans.

Det finns en mättnad angående nya metoder. Idag testar och förfinar man hellre dem som redan finns på marknaden. Textpragmatiska metoder, alltså de som riktar uppmärksamheten mot hur texterna kommunicerar och påverkar textanvändarna, ges stort utrymme. De textinterna metoder som inte tar hänsyn till tidshistoriska faktorer före, efter och samtidigt med att texten kom till har stagnerat. Delvis finns en återgång till historiska frågeställningar, ofta utifrån nyare modeller inspirerade av modern historievetenskap, sociologi och kulturantropologi, men i avseende på metod och perspektiv tycks man numera ha förflyttat sig från att ha funnits bakom och i texterna till att finnas framför dem – som åhörare och läsare – och pröva mer ingående hur de kommunicerar och påverkar de personer som använder dem.

Flodvågen av narrativa och retoriska undersökningar är det tydligaste exemplet på detta intresse. Den har avtagit något, men det finns skäl att se den som ett utslag av vår tids fokusering på olika former av kommunikation och kommunikationsmedia. Till detta hör att texters receptionshistoria fått ökad uppmärksamhet. Bibelforskare skriver kommentarer över hur bibliska texter genom historien påverkat och tolkats i olika sammanhang eller integrerar sådana överväganden i det övriga kommentarskrivandet. Texterna är ”öppna”, de har tolkningspotentialer som utnyttjas olika i skiftande sammanhang. Känsligheten för hur de gamla skrifterna blir ”text” i ordets verkliga bemärkelse – en väv – först när man ser dem som kommunikation och tolkning, ligger i tiden.

Metod och perspektiv bygger på vissa antaganden om verkligheten och hur man vinner kunskap. Metoder är ofta kunskapsmodeller och just dessa modeller får idag ökad uppmärksamhet – litteraturvetenskap, kommunikationsteori, sociologi, kulturantropologi, psykologi och på senare tid även kognitionsvetenskap. Även om några forskare fortfarande ser objektivitet som en form av distansering från forskningens föremål inser andra att det finns ett subtilt samspel mellan det tolkande subjektet – bibelläsaren – och det tolkade objektet – texten. Metoder och modeller ger oss tolkningsperspektiv som är beroende av vår egen mänsklighet och kontext. Denna hermeneutiska ansats får näring inte minst av den ökade globaliseringen. Det finns en ny känslighet för att den form av texttolkning som bedrivs i Europa och USA – och därmed också Sverige – är kulturspecifik och har inslag av vetenskaps- och kunskapsteoretisk imperialism. Inte minst postkoloniala bibelforskare söker visa på alternativa former för bibeltolkning.

Ibland väcks frågan om Bibelvetenskap fortfarande är en historisk disciplin. Uppfattningarna skiftar. De flesta vill hävda att den sysslar med tolkning av bestämda texter från det förgångna, från en annan tid och en annan kultur. Så tänker vi också på exegetiken vid THS. Ämnet är ett textbaserat historiskt ämne, men dock inte i samma bemärkelse som under förra seklet. Den hermeneutiska medvetenheten håller på att slå igenom, så att historien i, bakom och framför texterna blir mer av ett förhållande mellan det förgångna och forskaren – historien är inte en abstraktion utan en relation mellan textens då och bibelläsarens nu, inte ett objekt som hon/han kan distansera sig från. Våra litterära, kommunikationsteoretiska, sociologiska, kulturantropologiska, psykologiska och andra modeller samverkar i denna relation med texternas horisont.

Exegetik är således i högre grad än förr en hermeneutiskt medveten texttolkande och historisk disciplin. Bibelforskarna är mer än historiker. De är textläsare och texttolkare och själva, i sin forskning, en del av texternas användning och tolkning genom historien. Det är mot denna bakgrund och i detta förändrade intellektuella landskap som THS har valt att profiler ämnet som exegetisk teologi. Vid konferenser på THS har vi ingående diskuterat vad ämnesbeskrivningen innebär för undervisning och forskning och sökt vägar för precisering i samtal med företrädare från andra lärosäten (en del av inläggen finns publicerade i Tro och Liv 62/5 [2003]). I korthet vill vi ge uttryck för att ämnet innefattar mer än rekonstruktioner av historiska skeenden och antyda den bredare hermeneutiska och teologiska ambitionen med forskningen och undervisningen vid THS. Detta skall givetvis inte förväxlas med konfessionalism, ideologisk styrning, eller ett förytligande av ämnets historiska och litterära aspekter. Däremot uttrycker ämnesbeteckningen en ambition att låta exegetiken vara relevant på fler arenor.

De övergripande förändringar och förskjutningar i forskningen som har beskrivits ställer exegetiken inför nya utmaningar. THS tar dessa på allvar och vill ge ämnet exegetisk teologi förutsättningar för förnyelse. För att undvika att vi mitt i all internationalisering tappar kontakten med vårt eget sammanhang ser vi det som angeläget att tydliggöra ämnets roll i Sverige och relatera det till relevanta yrkesroller. Frågan om den exegetiska teologins användbarhet bör vara en del av frågorna om forskningens och undervisningens övergripande syfte att ge förmåga till kritisk granskning av olika historiska och nutida fenomen. Ämnet måste också ställas i relation till fler yrken än de traditionellt kyrkliga och religionsvetenskapliga. Vår uppgift som undervisande forskare blir inte främst att förmedla färdiga tolkningar av texterna utan att ge verktyg som öppnar dem för studenternas egen tolkningsaktivitet. Läraren blir vägledare som visar på framkomliga vägar där ämne och student kan mötas i kreativa lärandeprocesser. Till detta kommer att den hermeneutiska medvetenheten ger oss anledning att i högre grad synliggöra oss själva och medvetandegöra gruppen om allas våra kontextbundna förutsättningar för texttolkningen. Tendensen till specialisering i forskningen och de därmed sammanhängande svårigheterna att ge genomtänkta helhetsbilder bör mana till ett strukturerat samarbete med andra discipliner vid THS utifrån gemensamma profilfrågor. Det torde ge möjlighet till fruktbara gränsöverskridande analyser och främja intresset för de bibelvetenskapliga frågorna. Vi ställer frågan om relevans som en integrerad del av ämnet. Vi tar på allvar den kritik mot ämnet i Sverige som medför att kyrklig och allmänkulturell debatt inte involverar Bibelvetenskapen som en naturlig diskussionspartner utan använder den – i bästa fall – som förmedlare av historiska kuriosa. Lärarens/forskarens ”tredje uppgift” vid THS bör integreras i hennes/hans övriga uppgifter, så att exegetisk teologi får en profil som naturligt öppnar mot bredare frågeställningar. Då får också dialogen mellan traditionella och nyare frågeställningar och perspektiv sin naturliga plats.

Relevans kräver tydlighet och engagemang, medan forskare är tränade till försiktighet och analys. Grundstrukturerna för forskning och undervisning vid THS är emellertid sådana att ämnet riktar sig mot människan och hennes situation. Exegetisk teologi frågar efter relevans utan att bli osaklig och okritisk eller för den skull instrumentalisera kunskapssökandet. Utifrån kritisk analys av texternas egna anspråk på att kommunicera en gudsrelaterad gränserfarenhet försöker den exegetiska teologin att utröna vad våra moderna litterära, kommunikationsteoretiska, sociologiska, kulturantropologiska och psykologiska perspektiv – för att ta några – innebär för hur människor tänker och samtalar om Gud. I den bemärkelsen vill vi hävda att exegetisk teologi är en meningsfull beskrivning av ämnet och innefattar möjligheter att möta den nya situation som Bibelvetenskapen idag står inför.

Forskningsförutsättningar på THS

THS har ambitionen att all undervisning skall ha en stark forskningsanknytning och lägger därför stor vikt vid att ha forskande lärare. En ordinarie lektorstjänst ger möjlighet till en tredjedel forskning i tjänsten och de flesta av THS lärare är också aktiva forskare. Förutom forskning i tjänsten har flera lärare utökad forskning genom medel från VR eller olika stipendiefonder.

Forskningen vid THS är indelad i fyra större områden: exegetisk teologi, systematisk teologi, kyrkans kultur och samhällsroll, samt mänskliga rättigheter. För ytterligare information hänvisas till THS övergripande forskningsprogram.

THS anordnar regelbundet konferenser samt olika typer av föreälsningar med internationella gäster. Ämnesområdet exegetisk teologi har under åren tagit dessa möjligheter i anspråk för att knyta kontakter med internationellt erkända forskare.

Forskning i exegetisk teologik vid THS under de senaste åren

THS har för närvarande fyra anställda lärare/forskare i exegetisk teologi, två docenter, Åke Viberg (Gamla testamentet) och Thomas Kazen (Nya testamentet) samt två lektorer, Johnny Jonsson och Rikard Roitto, (bägge Nya testamentet). Forskningsområden och forskningsintressen spänner över hela fältet, från historiska och litterära frågeställningar till frågor om ideologi, reception, hermeneutik och teologisk tolkning.

Åke Viberg har i flera studier intresserat sig för tolkningen av symbolhandlingar i Gamla Testamentet. I avhandlingen Symbols of Law: A Contextual Analysis of Legal Symbolic Acts in the Old Testament behandlas juridiska symbolhandlingar, och i monografin Prophets in Action: An Analysis of Prophetic Symbolic Acts analyseras de gammaltestamentliga profeternas symbolhandlingar.

Det figurativa språket och svårigheterna att förstå ett sådant inom ramen för ett dött språk – som gammaltestamentlig hebreiska ju är – har också varit föremål för ett antal studier av Viberg, och då med särskild fokus på hur ironi och metaforik kan användas som förklaringsmodell för att förstå tidigare till synes oförståeliga texter.

Viberg arbetar för närvarande med ett nytt projekt om redaktionellt arbete i det deuteronomistiska historieverket. Fokus ligger på frågan om den deuteronomistiska stilens och även teologins höjpunkt och abrupta slut.

Johnny Jonssons forskningsarbete har under lång tid i huvudsak varit inriktat på Efesierbrevet. Ett mål har varit att skriva en kommentar över hela brevet för serien Kommentarer till Nya testamentet (KNT), EFS-förlaget. Projektet närmar sig sitt slut men ett antal ämnen och frågeställningar i detta material lämpar sig också för fortsatt analys och utläggning. Se vidare nedan.

Ett forskningsfält som Jonsson intresserat sig för gäller Nytestamentliga kommentarers teologiska relevans. Frågan kan ställas utifrån Jonssons eget arbete med en faktisk kommentar över en bibelbok, och ett bidrag med en analys av kommentargenren som teologisk diskurs har publicerats i artikelform. Detta ämne hör naturligt samman med de övergripande frågorna om vad som avses med ämnesbestämningen ”Exegetisk teologi” och vad som kan vara exegetikens teologiska relevans.

Hermeneutiska och teologiska frågeställningar hör till Jonssons långvariga intressen och artiklar över olika delfrågor har publicerats i ett antal antologier.

Ett mindre forskningsprojekt med arbetsnamnet ”Söndagens text - om textutredningens genre och hermeneutik” har också påbörjats.

Thomas Kazens forskning är huvudsakligen inriktad på tre områden. Det första rör frågor kring den historiske Jesus och samtida judendom, i synnerhet i förhållande till samtida judisk lagtolkning. Det andra undersöker förhållandet mellan kropp, emotioner, rit och moraluppfattning i tidiga judiska och kristna texter. Ett tredje område handlar om den historiske Jesus rollfigur och självuppfattning, samt utvecklingen av Jesusbilden bland tidiga Jesustroende. De tre områdena kan ses som naturliga men olikartade sätt att ta avstamp i, eller vidareutveckla Kazens avhandlingsämne – den historiske Jesus och judisk halakha (Jesus and Purity Halakhah: Was Jesus Indifferent to Impurity?

Till det första området hör fortsatt granskning av judiska orenhetsföreställningar och reningsriter, vilket även inkluderar granskning och nytolkning av Qumranmaterial. Till det andra området hör en användning av kognitionsvetenskapliga metoder med fokus på emotionernas roll i texter som behandlar olika slag av moraliska och rituella beteenden. Det tredje området berör bland annat frågor om tidig” profetmessiansk” kristologi, samt den omstridda människosonsproblematiken.

Kazen har även intresserat sig för evangelietraditionens framväxt, Paulus eskatologiska grundsyn, samt hermeneutik och homosexualitet – allt inom ramen för ett övergripande intresse för förhållandet mellan texttolkning och vår tids västerländska och vetenskapliga världsbild.

Rikard Roitto disputerade i december 2009 på sin avhandling Behaving as a Christ-Believer: A Cognitive Perspective on Identity and Behavior Norms in Ephesians. Avhandlingen söker att med hjälp av kognitionspsykologi och angränsande kognitiva forskningsfält skapa en bättre förståelse för hur Kristus-troende i den tidiga kyrkan, främst de församlingar som tog till sig Efesierbrevets tankesätt, såg på relationen mellan identitet i Kristus och beteendenormer.

Utförliga publikationslistor finns tillgängliga på THS hemsida under respektive lärare/forskare.

Framtidsplaner

Strukturer

THS arbetar för att kontinuerligt förstärka forskningsmiljön genom att knyta doktorander till högskolan. Detta är möjligt genom samverkansavtal med andra universitet, även om THS som enskild högskola för närvarande inte har några formella möjligheter att bedriva egen forskarutbildning. För närvarande (2010) är fem doktorander knutna till THS, varav två i exegetisk teologi: Josef Forsling (GT) och Linda Joelsson (NT), bägge genom avtal med Åbo Akademi och med biträdande handledare vid THS.

Till denna utveckling hör självklart också magister- och masterutbildningar i samverkan med universitet som Uppsala, Umeå och Åbo. Flera studenter från THS har gått vidare som doktorander och doktorandaspiranter bl. a. i Uppsala och Åbo. Ambitionen under de närmaste åren är att fortsätta och förstärka denna utveckling, inte minst med hjälp av ett närmare samarbete på avancerad nivå, samt samverkan kring handledning av doktorander med THS-tjänster.

THS har ett regelbundet högre seminarium i exegetisk teologi med omkring åtta samlingar per termin. Under något år ersattes detta med gemensamma exegetiska studiedagar tillsammans med Uppsala som delvis fyllde samma syfte. Sedan våren 2008 finns emellertid ett regelrätt forskningsseminarium på THS. Fyra samlingar är gemensamma halvdagsseminarier med forskarseminarierna (GT och NT) i Uppsala. Samverkansseminarierna rymmer såväl forskarförberedande syften, doktorandarbeten, post doc-arbeten, samt samråd och planering av gemensamma projekt. Ett av syftena med denna samverkan är att bättre kunna konkurrera om projektanslag. Två större gemensamma projekt, ett kring metaforiskt bruk av offerterminologi, ett annat kring Bibelns reception i litteratur och kultur, planeras för närvarande. Lärare/forskare från THS deltar aktivt i detta arbete.

Exegetisk teologi på THS har även omfattande internationella forskningskontakter. Vi inbjuder regelbundet framstående internationella bibelvetenskapliga forskare till konferenser och föreläsningar. Förutom att detta är väsentligt för att bygga relationer mella forskare så bidrar det positivt till en forskningsanknuten undervisning och stimulerar studenternas intresse för exegetisk forskning.

Metodistkyrkans inträde som tredje huvudman för THS, har förutom ytterligare forskningsmedel fört med sig ett upparbetat internationellt nätverk av universitet knutna till Metodistkyrkan i USA. Detta kan ge vårt ämnesområde utökade möjligheter till internationella kontakter och internationellt forskningsutbyte.

Framtida forskningsprojekt

Förutom de gemensamma projektmöjligheter som nämnts ovan, i samverkan med Uppsala och andra institutioner, så pågår eller planeras ett antal individuella projekt.

Åke Viberg arbetar huvudsakligen med det deuteronomistiska historieverket. En grundfråga är hur och varför den deuteronomistiska stilen, och även dess teologi, kom till vägs ände i den efterexila tiden? Arbetet behandlar hur den deuteronomistiska teologin når sin höjdpunkt omkring exilsituationen på 500-talet f Kr, där den förefaller att utvecklas som en tillrättalagd teologi för att passa in i de nya och omvälvande omständigheterna i samband med Jerusalems fall och fångenskapen. Denna teologi verkar uppstå av nödvändighet och utan de identitetsskapande faktorer som tidigare markerat folkets tro, t ex tempelkulten, landet, monarkin och staden Jerusalem som grundläggande symbol. Dessa visar sig inte längre vara nödvändiga för den alternativa religionsutövning som den deuteronomistiska teologin pekar på.

Viberg arbetar också med ett mindre och mera direkt undervisningsrelaterat projekt om exegetikens roll inom ämnesområdet teologi. Har exegetiken ett bidrag att ge till teologins innehåll, eller är det nödvändigt att göra en skillnad mellan de två, där studiet av Gamla testamentet är förbehållet orientalistiken? En närliggande fråga är hur vi bäst hanterar termen teologi, i kontrast till andra närliggande begrepp och i relation till exegetik och bibelteologi. Frågan utvecklas och kommenteras ytterligare i en kommande skrift.

Johnny Jonsson planerar att efter avslutandet av Efesierbrevskommentaren följa upp sin forskning med ett antal mindre studier. Ett område gäller Efesierbrevets relation till Kolosserbrevet, men också till Paulusbrev som Första Korinthier- och Romarbreven. Frågeställningen är på intet sätt ny, men mot bakgrund av arbetet med texten i Efesierbrevet sin helhet har frågan om brevets traditionshistoriska relationer med andra skrifter i genren aktualiserats.

Ett annat uppslag för fördjupad analys gäller Efesierbrevet som retorisk text. Hur är den teologiska argumentationen i brevet genomförd? En delaspekt i den frågan gäller hur den distinktion som författaren gör mellan ”vi” och ”de” och dess funktion i textens retorik, bl a som ett sätt att bygga upp en ”imaginär värld” av innanförskap och utanförskap. Vilken social strategi ligger bakom denna indelning av människor och hur är den kopplad till den teologiska argumentationen?

Ett tredje uppslag är att analysera och så att säga skriva fram Efesierbrevets teologi, särskilt dess ecklesiologi, kristologi och pneumatologi. Här avses då att teckna den teologi som s a s ”finns” i brevet, men därtill det slags teologiska reflektion som brevet genererar och som kan utgöra bidrag till samtida teologiskt tänkande.

En fjärde inriktning är att redovisa och analysera aspekter av brevets utläggningshistoria och i viss mån dess verkningshistoria. Inom ramen för en nödvändig avgränsning är ambitionen ändå att belysa någon delaspekts bruk inom olika konfessionella sammanhang, såsom katolsk, ortodox och protestantisk tradition.

Thomas Kazen arbetar vidare med de ovan redovisade forskningslinjerna. En samlingsvolym med ett antal artiklar om renhet och orenhet förbereds (Issues of Impurity in Early Judaism) liksom en monografi om motiv bakom Jesus konflikter kring judisk halakha (lagtolkning), med arbetsnamnet Scripture, Interpretation or Authority? Tracing Motives in Jesus’ Conflicts on Legal Issues. Det senare projektet granskar de motiv som explicit tillskrivs Jesus eller implicit antyds, för att skilja mellan evangelieförfattarna, tidigkristen tradition, och den historiske Jesus. Arbetet omfattar tre områden: sabbat, renhet och skilsmässohalakha och bidrar till diskussionen kring metodanvändningen i historisk Jesusforskning.

Kazens kognitionsvetenskapliga intresse redovisas delvis i en kommande monografi om Emotions in Biblical Law: A Cognitive Science Approach to Some Moral and Ritual Issues in Pentateuchal Law Codes. Där granskas hur fyra emotioner – avsmak, empati, rädsla och rättvisekänsla – kan avläsas i olika lagsamlingar, och resultaten relateras till pågående forskning kring Pentateuken. För analyserna används bl.a. kognitionsvetenskapliga insikter från evolutionsbiologi, neurovetenskap, primatologi och utvecklingspsykologi. Projektet fortsätter med tillämpning av liknande metoder på nytestamentliga texter, bland annat i ett samarbete med Risto Uro, Istvan Czachesz och Gerd Theissen. Genom aktiv medverkan i bildandet av ett nordiskt nätverk för kognitiva metoder i studiet av tidiga judiska och kristna traditioner kommer THS att kunna spela en viktig roll i utvecklingen av detta område.

På längre sikt planerar Kazen att arbeta vidare med frågan om föreställningar kring människosonsbegreppet i tidiga judiska och kristna texter.

Rikard Roitto arbetar med en övergripande komparativ analys av förhållandet mellan grupptillhörighet, lag, nåd, straff och förlåtelse bland första århundradets judiska respektive romerska tänkare, med utgångspunkt i E. P. Sanders begrepp ”förbundsnomism”. Som analysredskap används olika socialpsykologiska och kognitionspsykologiska modeller. I förlängningen är det tänkt att detta ska vara en förstudie till ett större projekt där nåd, barmhärtighet, förlåtelse, och straff i några nytestamentliga texter analyseras i ett komparativt och kognitionsvetenskapligt perspektiv. Roitto är liksom Kazen delaktig i bildandet av ett nordiskt nätverk för kognitiva metoder i studiet av tidiga judiska och kristna traditioner.

Roitto arbetar också en del med att undersöka på huruvida forskning om den historiske Jesus är av betydelse i blivande prästers och pastorers utbildning i systematisk teologi och homiletik, samt om de kunskaper som präster och pastorer har om den historiske Jesus påverkar den kristologi de arbetar med i församlingar.

Utförligare projektbeskrivningar finns tillgängliga på THS hemsida under respektive lärare/forskare.

Framtida forskningsprofil för exegetisk teologi vid THS

Utifrån en analys av det exegetiska landskapet, och med utgångspunkt i den forskningskompetens som finns på THS och de projekt som pågår, kan en framtida forskningsprofil för exegetisk teologi vid THS definieras. En sådan bör ta fasta på den kombination av historisk analys och frågor om tolkning och relevans som beskrivits inledningsvis. Den bör undvika ett ofruktbart motsatsförhållande mellan textanalysen som litterärt projekt, och frågan om texternas tillkomst som historisk fråga. En viktig utmaning och uppgift för för forskningen vid THS framöver är att se de två som oundgängliga för varandras tolkning.

Det finns ett naturligt och kreativt förhållande mellan de bibliska texternas tillkomsthistoria och deras ideologi, eller teologi. Denna texternas teologi är ett resultat av förändrade historiska omständigheter, som har gett anledning och upphov till nya texter, för att kunna spegla och tolka nya sammanhang. Begreppen historia, förändring och teologi är intimt förknippade och bör hållas samman för att inte skapa obalans.

Ett övergripande drag i THS framtida forskningsprofil bör handla om att relatera till de förändringsmekanismer som ger upphov till nya texter och tolkningar i den bibliska traditionens tillkomsthistoria och reception. Utifrån ämnesbeskrivningen Exegetisk teologi så frågar vi oss hur texternas ideologi samspelar med omgivningen, leder till nya verklighetsuppfattningar och genererar nya föreställningar när de läses, bevaras och formar ny tradition. Ett sådant förhållningssätt är tillämpbart för historiska och litterära analyser inom ramen för texternas tillkomsthistoria. Men det är minst lika relevant i studiet av texternas reception genom tiderna, liksom för nutida hermeneutiska frågeställningar. Teologi står i direkt relation till frågan om förändring vad gäller verklighetsuppfattning, som i sin tur står i relation till förändrade omständigheter, av politiska, sociologiska, ekonomiska, eller andra slag.

Vår ambition är att en sådan forskningsprofil för Exegetisk teologi vid THS ska kunna finna anknytningspunkter till olika exegetiska forskningstraditioner i såväl det svenska landskapet som internationellt, och samtidigt ge ett eget bidrag av vikt. Vi hoppas att förhållningssättet även ska kunna leda till mer ämnesövergripande forskning med t ex systematisk teologi, historisk teologi, och etik, där liknande förändringsprocesser ofta står i fokus för forskningen.