Teologiska Högskolan Stockholm

Forskning om mänskliga rättigheter
De mänskliga rättigheterna har en formellt stark ställning inom olika delar av folkrätten genom den kodifiering som skett i mellanstatliga dokument, framförallt efter andra världskriget. Samtidigt är de mänskliga rättigheterna (MR) ett komplext fenomen med idémässiga rötter i bl.a. naturrätten och de demokratiska traditionernas månghundraåriga historiska utveckling.

När det gäller den idéhistoriska grunden för de mänskliga rättigheterna finner vi sådan forskning inom skilda vetenskapliga forskningsområdena, från teologi, etik och filosofi, till statsvetenskap och under modern tid även andra samhällsvetenskapliga ämnen. I och med att mänskliga rättigheter integrerades i folkrätten blev dessa ett viktigt juridiskt forskningsområde. I denna senare mening är forskning om de mänskliga rättigheterna av naturliga skäl jämförelsevis ung.

I den tradition Teologiska högskolan Stockholm står, med rötter i artonhundratalets folkrörelser, har frågor om demokrati, religionsfrihet och andra grundläggande fri- och rättigheter haft en särskilt central ställning. Den historiska erfarenheten som folkrörelse och minoritet i relation till en enhetskyrka/stat, ger även idag ett bidrag till hur forskningen vid Teologiska högskolan Stockholm utvecklar och formulerar sina frågeställningar, något som inte minst är av betydelse för ett mångkulturellt och mångreligiöst samhälle – frågor med både lokal och internationell relevans.

Generellt sett spänner forskningen om mänskliga rättigheter över ett lika vitt fält som rättigheterna själva, och gör det dessutom med en mångfald av perspektiv och metoder. Med tanke på rättigheternas breda innehåll och relevans för alla samhällsnivåer, finns det inte någon given och självklar institutionell förankring för sådan forskning. 

Forskningen om mänskliga rättigheter är idag under utveckling såväl vad gäller perspektiv och teoretiska ansatser, som metod- och materialmässigt. Inte minst har frågeställningar med relevans för rättvise- och utvecklingsproblematiken lyfts fram som en angelägenhet för MR-forskningen. Denna utveckling sker både i Sverige och utomlands. Den följer i spåren av de två huvudsakliga synsätt som antyddes inledningsvis, och som gäller hur mänskliga rättigheter kan legitimeras: hur ser den institutionella och rättsliga dimensionen ut vad gäller legitimeringen av mänskliga rättigheter, resp. vilken är den moraliskt-etiska (”diskursiva”) grunden för mänskliga rättigheter? Båda perspektiven har sitt berättigande, och ställer, vart och ett på sitt sätt, olika frågor till fenomenet ’mänskliga rättigheter’.

Rent generellt ställer det diskursiva perspektivet de mest grundläggande frågorna om mänskliga rättigheter: på vilken grund kan vi tala om mänskliga rättigheter? Kan universalitetstanken om rättigheterna upprätthållas i en tid av kulturell och identitetsmässig mångfald? I vilken utsträckning är de mänskliga rättigheternas nutida utformning ett resultat av en viss kulturpåverkan? Hur hanteras konflikter mellan rättigheter, t ex ifråga om yttrandefrihet och religionsfrihet? När sådana grundfrågor åtminstone temporärt besvarats reses frågorna om möjligheten att tillämpa den grundsyn som finns, i mellanstatliga konventioner och deklarationer om mänskliga rättigheter.

Det torde vara rimligt att hävda, att den diskursivt grundade forskningen är på starkast frammarsch i Sverige och internationellt. En nyligen inrättad professur i mänskliga rättigheter, utanför juridisk fakultet, vid Lunds universitet bär syn för sägen om denna utveckling.

Eftersom mänskliga rättigheter främst förväntas upprätthållas av staterna och deras nationella och internationella organ/organisationer, väcks explicit eller implicit i forskning om mänskliga rättigheter frågan om staternas förmåga och metoder för att realisera mänskliga rättigheter. Här ställs samtidigt allt oftare frågan om icke-statliga organisationers och institutioners ansvar för genomförande och övervakning av hur mänskliga rättigheter tillgodoses. Dessa omständigheter lyfter in de mänskliga rättigheterna i breda, ofta samhällsvetenskapliga frågeställningar om såväl de stora frågorna om krig och fred, rättvisa och utveckling, liksom om arbetets villkor och respekten för individens identitet och frihet. Det innebär också att i enskilda fall av kränkningar, av bristande försvar av rättigheter etc. granskas statens agerande och policy.

Vid Teologiska högskolan Stockholm har undervisningen i mänskliga rättigheter sökt kombinera de juridiska, moraliskt-etiska och samhällsvetenskapliga perspektiven på mänskliga rättigheter, medan forskningen i första hand berört det diskursiva perspektivets frågor.

Frågeställningar som då aktualiseras i forskningen gäller till exempel:
-         religionernas ansvar och förståelse av mänskliga rättigheter
-         hur mänskliga rättigheter uppfattas i relationen nord-syd/väst-öst
-         mänskliga rättigheter och fredsbyggande insatser
-         religionsfrihet som princip och praktik
-         mångfald, värdegrund och mänskliga rättigheter.

Några profilfrågor inom MR-forskning och fredsbyggande vid THS

Forskningen vid Teologiska högskolan (se www.ths/forskning) har under de senaste åren framförallt berört religionsfrihets- (se t ex artiklar i Studia Theologica Holmiensia (STH), nr 5, 7 samt 12) minoritetsfrågor (se STH, volym 11) samt tryck- och yttrandefrihetsfrågor (se studierna Den moraliska journalisten. En analys av yrkesetik, ideal och dygder eller Drabbad av journalistik. Moral och värderingar bakom rubrikerna).

I samband med de årliga mänskliga rättighetsdagarna i Sverige har Teologiska högskolan Stockholm aktivt samlat forskare till seminarier och på basis av material som då presenterats publicerat ett flertal böcker, som Mänskliga rättigheter. Aktuella forskningsfrågor (STH, 5), Mänskliga rättigheter – från forskningens frontlinjer (STH, 7) och Mänskliga rättigheter och samhällets skyldigheter (STH, nr 12). Studier om diskriminering, om det moderna/postmoderna samhället och värdeförändringar har belyst både utmaningar och acceptans för mänskliga rättigheter och samhällets skyldigheter i detta sammanhang.

Forskningsprogrammet om Mänskliga rättigheter och fredsbyggande (”Research Program on Human Rights and Peace-Building”) har pågått sedan 2006. I detta program har fortlöpande forskningsrapporter publicerats i serien Research Paper Series. (Se programmets hemsida, www.ths/forskning).

Aktuell forskning

Elena Namli
I artikeln ”Mänskliga rättigheter ur ett filosofiskt perspektiv” (ingår i antologin Allas värde och lika rätt. Verbum 2005, s. 87-108) visar Namli hur den moderna folkrättsliga förståelsen av mänskliga rättigheter har sin förankring i upplysningens humanism och rationalism. Ett antal filosofiska teorier om rättigheters karaktär och grund presenteras och granskas kritiskt.

Artikeln ”Mänskliga rättigheter i en postmodern värld” (ingår i boken Allas värde och lika rätt, 2005) diskuterar den kritik av mänskliga rättigheters förankring i moderniteten som kommer från forskare och aktivister från tredje världen samt den kritik som möter inom ramen för olika postmoderna teoribildningar. Frågan som diskuteras handlar om möjligheten att förena konstruktivism med någon form av universalism. En annan aspekt av debatten handlar om hur olika globaliseringsprocesser påverkar vår förståelse av mänskliga rättigheter och hur politiken kring mänskliga rättigheter skulle kunna utformas. Relationen mellan folkrättens juridiska språk och filosofisk behandling av rättigheterna diskuteras.

”Diskriminering som utmaning för teologin” är en artikel som ingår i boken Människa är ditt namn och analyserar den strukturella diskrimineringen i vårt samhälle. Denna diskuteras i ett människorättsperspektiv och frågan ställs om hur den kristna teologin skall förhålla sig till problematiken. Det argumenteras för att omfattningen och karaktären på den strukturella diskrimineringen kräver ett seriöst självkritiskt arbete då en del centrala inslag i den kristna traditionen bidrar till nya former av diskriminering. Samtidigt hävdas att det inom den kristna traditionen finns inslag som skulle kunna utvecklas för att radikalisera antidiskrimineringspolitiken.

”Theology and Praxis” (tillsammans med Göran Gunner, 2008) är en rapport till Svenska kyrkan, som innebär en kritisk analys av det projekt om HIV/AIDS som kyrkan finansierat i Africa. Rapporten behandlar praktiska frågor om strategier som kyrkor kan använda i sitt arbete med de människor som drabbas av HIV/AIDS i Africa. I rapporten berörs även sådana teoretiskt och politiskt viktiga frågor såsom kulturell autonomi och genus.

"Kolonialistiskt helgon i rättighetskatalogen: en reflektion över yttrandefrihetens status" är en artikel som kommer att publiceras i Årsskrift för teologiska föreningen vid Uppsala universitet under hösten 2008 och som behandlar frågan om hur den status som yttrandefriheten har fått i väst kan granskas med hänsyn tagen till internationella diskussioner om mänskliga rättigheter. Det hävdas att implementeringspolitiken i europeiska länder inte borde avvika från de principer som länderna erkänner som bindande internationellt.

"Human Rights as Ethics, Politics and Law". Detta är arbetsnamnet på ett projekt de närmaste som behandlar frågan om mänskliga rättigheter i den globala och postkoloniala världen. Då jag nu under flera år undervisat om mänskliga rättigheter och skrivit ett antal artiklar, avser jag att påbörja en monografi om mänskliga rättigheter. Den kommer att behandla grundläggande teoretiska frågor om relationen mellan rätt, politik och moral, samt om särarten hos rättighetsdiskursen. Syftet är framför allt att analysera hur dessa frågor bör modifieras när man vill ta hänsyn till globaliseringen och postkolonialismen. Jag är övertygad om att MR-diskursen har en större interkontextuell potential än dess nutida politiska och rättsliga utformningar ger vid handen. Min avsikt är också att arbeta in material från muslimska och judiska teoretiker. Projektet påbörjas i januari 2009 och jag kommer att ansöka om medel till projektet från Riksbankens Jubileumsfond och VR. Inom projektets ram kommer dessutom flera konferenser att anordnas.

Susanne Wigorts Yngvesson
Wigorts Yngvesson forskar för närvarande inom två projekt, ett av större och ett av mindre omfattning. Det större projektet syftar till att ge en filosofisk och teologisk analys av integritet och övervakning i relation till rättigheter och moraliskt agentskap. Analysen behandlar olika perspektiv på integritet och övervakning utifrån för det första en teologisk diskurs och för det andra en rättighetsdiskurs. Syftet med dessa olika tolkningsperspektiv är att presentera och analysera de centrala värderingar som utformas utifrån integritets- och övervakningsfrågor. Den teologiska analysen är av hermeneutisk art och kommer att utgöra en tolkning av de teologiska symboler som framträder i problematiken kring övervakning och integritet. Rättighetsdiskursen inrymmer såväl teologisk som filosofisk argumentationsanalys med utgångspunkt i att rättighetsperspektivet kan tolkas både teologiskt och sekulärt, men frågan är vilka argument som kan anses berättigade utifrån vissa givna kriterier för integritet. Dessa kriterier kommer att formuleras i förhållande till en teologisk och filosofisk diskurs.

I ett mindre projekt som avslutas hösten 2008 analyserar Susanne Wigorts Yngvesson etiska frågor om samlevnad i nära relationer. Här undersöker Yngvesson en samlevnadens etik utifrån teologiska och filosofiska referensramar, samt aspekter av rättigheter inom den privata sfären. Diskussionen tillämpas på frågan om de nya förutsättningar som teknologin har format i familjer eller i vänskapsrelationer som påverkar såväl mellanmänskliga relationer som individers rätt till en privat sfär. I grunden är detta en analys av en rättighetsdiskurs och en teologisk tolkning av människan och hur hon definieras eller definierar sig själv i förhållande till ny teknik såsom mobilen, den ständiga tillgängligheten och kroppens ”förlängning” i en teknologisk värld.

Vidare har Susanne Wigorts Yngvesson skrivit en artikel om yttrandefrihet till en antologi som publiceras av Studentlitteratur. I artikeln ”Viljan att begränsa - behovet att försvara” argumenterar Yngvesson för en frihetlig lagstiftning om tryck- och yttrandefrihet, men med hänsyn tagen till moraliska svårigheter och rättighetskonflikter. Artikeln är ett bidrag i en utredning om en översyn av de svenska grundlagarna om tryck- och yttrandefrihet med hänsyn tagen bland annat till frågan om en teknikoberoende grundlagsstiftning.

Yngvesson bidrar även kontinuerligt till den tredje uppgiften bland annat genom återkommande medverkan i radio och TV samt som kulturskribent för Svenska Dagbladet och Kyrkans Tidning.

Kjell-Åke Nordquist
Kjell-Åke Nordquist ansvarar för forskningsprogrammet om Mänskliga Rättigheter och Fredsbyggande (Research Program on Human Rights and Peace-Building). I programmet forskar på deltid även Göran Gunner och Susanne Wigorts Yngvesson.

Nordquist har tidigare bl.a. undersökt den etiska grunden för humanitära interventioner – under vilka omständigheter kan man legitimera att ett lands suveränitet (grundprincipen i det internationella systemet) åsidosätts av omvärlden? Han har även intresserat sig för under vilka omständigheter medlingsinsatser i konflikter har förutsättningar att bli framgångsrika och vilka bidrag till fredsprocesser som sannings- och försoningskommissioner har givit.

I forskningsprogrammet om mänskliga rättigheter och fredsbyggande, som nämns ovan, har Nordquist medverkat med en rapport om den internationella diskussionen om spänningen mellan mänskliga rättigheter och fredsbyggande i fredsprocesser: är juridisk rättvisa, som ett exempel, en förutsättning för försoning – eller är det kanske tvärtom, att försoning först är en förutsättning för att den juridiska rättvisan skall bli accepterad och inte bara riskera bli ”den segrandes hämnd”? Till denna problematik hör också spänningen mellan lokala krav på rättsskipning i lokala, traditionella former och det internationella samfundets krav på rättvisa enligt folkrätten och på den nivå som är – eller borde vara – internationell standard.

Huvudprojektet i detta program är för närvarande ”Mänskliga rättigheter och fredsbyggande – skilda agendor men samma mål?” Projektet avslutas under 2009 med en huvudrapport, författad av Kjell-Åke Nordquist och Göran Gunner.

Nordquist har vidare nyligen publicerat artiklar om förhållandet mellan teologi, försoning och  mänskliga rättigheter (i boken Människa – vad är ditt namn?, Verbum 2007), om försoning som ett politiskt begrepp (i Multidisciplinary Perspectives on Peace and Conflict Research, Deusto 2007), samt om rättvisa i samhällen i övergångsfasen mellan konflikt och fred (”transitional justice”), i rapporten Rättssamhällets betydelse för fred och säkerhet, Fonden för Mänskliga rättigheter, Stockholm, 2007.