Teologiska Högskolan Stockholm

Systematisk teologi vid THS

Systematisk teologi är en internationellt etablerad akademisk disciplin vars studium primärt berör det kristna teologiska, filosofiska och etiska arvet. Traditionellt indelas ämnet i de tre underdisciplinerna teologisk etik, religionsfilosofi och dogmatik. Det är också denna tredelade struktur som ämnet idag har vid de flesta av landets lärosäten, dock med aningen skiftande terminologi. Vid flertalet lärosäten används beteckningen ”tros- och livsåskådningsvetenskap” för hela ämnet, medan termen ”systematisk teologi” fått ersätta termen ”dogmatik” som en av de tre underdisciplinerna. Denna skiftning i förhållande till den ursprungliga terminologin återspeglar den utvecklingsprocess som ämnet genomgick i Sverige under 1900-talets andra hälft. Som en följd bland annat av den så kallade tro- och vetandedebatten vid seklets mitt, då teologins status som akademisk vetenskap kraftfullt ifrågasattes, kom ämnet i hög grad att ompröva och omdefiniera sina metodologiska och vetenskapsteoretiska förutsättningar. Resultatet blev den samfunds- och konfessionsobundna disciplin som ämnet idag är vid de allra flesta lärosäten i landet.

I takt med den mer generella vetenskapsteoretiska utvecklingen under senare decennier – där man successivt blivit mer medveten om att allt mänskligt kunskapssökande i varierande mån är präglat av historiska och kulturella omständigheter – har teologins självförståelse utvecklats och förfinats ytterligare. Även om värnandet av ämnets oavhängighet i förhållande till specifika religiösa auktoriteter alltjämt utgör en självklar bas, har man sålunda blivit mer medveten om det problematiska i att hävda sig stå helt fri från specifika traditioner eller konfessioner i det vetenskapliga värvet. En sådan förutsatt ideologisk nollpunkt tenderar snarare att omöjliggöra en kritisk självreflektion kring den eller de traditioner som den enskilda vetenskapsmannen/kvinnan i olika medvetandegrad de facto utgår från.

Den riktning som ämnet tagit under senare år – internationellt såväl som nationellt – kan därför snarast sammanfattas i termer av en ökad kritisk, självkritisk och hermeneutisk medvetenhet. Denna utveckling återspeglas dels i att ämnet idag står i en betydligt mer omfattande dialog med andra humanistiska discipliner (främst filosofi och övriga religionsvetenskapliga ämnen, men även genusvetenskap, psykologi, historia och litteraturvetenskap), dels i att man tydligare insett betydelsen av att låta teologin som teoretisk diskurs stå i en ömsesidigt kritisk dialog med levande religiösa traditioner.

När THS bildades 1994 valde man, i ljuset av dessa senare utvecklingar inom ämnets självförståelse, att anta den ursprungliga terminologin, det vill säga ”systematisk teologi” som beteckning för ämnet i sin helhet och ”teologisk etik”, ”religionsfilosofi” samt ”dogmatik” som beteckningar för underdisciplinerna. Denna ämnesbeteckning sammanfaller också med den alltjämt rådande terminologin i flera av de skandinaviska grannländerna.

En styrande vision inom ämnet alltsedan högskolans start har varit att inom såväl forskning som undervisning i högsta möjliga mån integrera ämnets tre underdiscipliner. Denna vision är naturligtvis betingad av högskolans relativa småskalighet, men gynnas inte desto mindre på ett kreativt sätt av densamma och bidrar till att bestämma särdraget hos ämnets profil vid THS. Visionen har under åren kunnat upprätthållas och stärkas, inte minst genom att flera av de anställda forskarna inom ämnet haft/har kompetens som spänner över flera av underdisciplinerna.

Belyst utifrån den aktuella konstellationen har i synnerhet två av de tre anställda forskarna en kompetens som rör sig i tvärsnittet mellan teologisk etik, moralfilosofi och rättsfilosofi. Denna kompetens har bland annat medfört att högskolan kunnat utveckla en forskningsprofil där teologisk forskning integreras med forskningen i mänskliga rättigheter.

För två av de i dagsläget anställda forskarna gäller på motsvarande sätt att de besitter en kompetens som rör sig i tvärsnittet mellan dogmatik och kontinentalt orienterad filosofi. En betydande följd av denna specifika kompetens är att högskolan kunnat profilera sig inom det internationellt växande forskningsfält som idag går under beteckningen ”filosofisk teologi”. En annan viktig följd är att man profilerat religionsfilosofin i fenomenologiska och hermeneutiska riktningar, riktningar som generellt sett varit underrepresenterade i den primärt analytiskt orienterade svenska religionsfilosofiska forskningen.

Forskningsförutsättningar vid THS

 Förutsättningarna för att bedriva forskning inom systematisk teologi vid THS är idag mycket goda. Vid sidan om den tredjedel av forskning som ordinarie lektorstjänst ger möjlighet till, har för närvarande två av ämnets tre anställda lektorer projektanslag från Vetenskapsrådet vilka förlagts till THS.

I nuläget finns inga doktorander anställda vid THS. Två av ämnets lektorer är emellertid biträdande handledare åt doktorander anställda vid andra institutioner. En av dessa doktorander har sin arbetsplats vid THS, och bidrar därmed till att förstärka forskarmiljön.

Från och med höstterminen 2008 drivs ett högre seminarium i systematisk teologi vid THS. I seminariet deltar förutom ämnets tre lektorer flera av de doktorander som har biträdande handledare vid THS, studenter med forskarambitioner samt högskolans rektor, som tidigare verkat som lektor i systematisk teologi. Från och med vårterminen 2009 inleds ett samarbete med det högre seminariet i systematisk teologi vid Uppsala universitet. Samarbetet kommer primärt att gestaltas i samseminarier som omväxlande förläggs till respektive institution.

Nationellt och internationellt samarbete

Vid sidan om nämnda samarbete med systematikerseminariet i Uppsala, ingår två av ämnets lektorer sedan flera år även i etikseminariet i Uppsala. I egenskap av biträdande handledare deltar den tredje lektorn återkommande i det högre seminariet i systematisk teologi och kyrkohistoria i Lund.

Ett betydande tvärvetenskapligt samarbete finns sedan flera år också med institutionen för kultur och kommunikation (främst filosofiämnet) vid Södertörns högskola, vidare med slaviska institutionen vid Stockholms universitet. En av ämnets forskare ingår vidare i ett planerat tvärvetenskapligt projekt initierat av forskare vid litteraturvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet.

På det internationella planet deltar ämnets forskare regelbundet i konferenser och verkar återkommande som gästforskare och gästföreläsare vid utländska lärosäten. Bland de lärosäten som under senare år inbjudit forskare i systematisk teologi från THS märks Potsdamer Universität (Tyskland), Université Saint-Joseph (Libanon) och University of Glasgow (Storbritannien).

En viktig grund för internationellt samarbete utgörs slutligen av medlemskap i internationella akademiska sällskap. Två av ämnets forskare är medlemmar i Societas Ethica (European Society for Research in Ethics); av dessa forskare är den ena även medlem i Society of Christian Ethics (USA) och den andra i The Nordic Society of Theological Ethics samt Society for the Study of Christian Ethics (Storbritannien). En tredje forskare är medlem i samt representerar Sverige i styrelsen för NSPR (Nordic Society for Philosophy of Religion).

Forskningsutveckling

I. Strukturellt

THS arbetar för närvarande intensivt för att förstärka forskarmiljön ytterligare genom att finna finansiering för doktorandtjänster knutna till högskolan. THS har idag inga formella möjligheter att bedriva egen forskarutbildning, dock har ett avtal nyligen slutits med Åbo Akademi, vilket innebär att THS inom en snar framtid kommer att kunna erbjuda forskarutbildning i samverkan med Åbo.

Som ett av de ämnen som i nuläget har de mest gynnsamma forskningsförutsättningarna vid THS, är ambitionen att under kommande år knyta ett antal doktorander till systematisk teologi. En förutsättning för detta är dock att de anställda lektorerna uppnår docentkompetens. En av de tre lektorerna har i nuläget docentansökan under behandling. De övriga två lektorerna arbetar för närvarande på docentmeriterande monografier. I förlängningen ser vi även ett behov av att knyta en adjungerad professor till ämnet.

II. Prioriterade forskningsfält

Då THS befinner sig i en dynamisk fas vad beträffar den strukturella forskningsutvecklingen, råder i nuläget osäkerhet kring vilka forskningsområden som framledes kommer att prioriteras inom ämnet. En sådan prioritering måste med andra ord påverkas av forskningsintressen och kompetens hos de doktorander och den professor som högskolan under kommande år hoppas kunna knyta till ämnet.

Utifrån nuvarande forskningsprofil och kompetens finns, vid sidan av de pågående mer omfattande projekten (se ovan), emellertid ett bestämt fält som kommer att prioriteras, nämligen frågan om hur kristendomen och islam förhåller sig till varandra som intellektuella och teologiska system, samt på vilket sätt en filosofisk analys av mötet mellan dessa två idétraditioner kan berika det fortgående samtalet inom såväl dogmatik som etik i frågor kring universalitet och kontextualitet. Även frågor kring sekularitet och religionens och teologins gränser kommer att utmanas på ett fruktbart sätt av ett studium av detta möte. Särskilt viktigt för den systematiska teologin på THS är att fördjupa kunskapen om den europeiska muslimska identitetens framväxande i mötet mellan västerländs kultur och muslimsk teologi och hur den byggs upp av detta delade arv. Den muslimska feministiska teologiska utvecklingen har specifik relevans, och bör ställas i relation till kristna feministiska teologier för att olika traditioner ömsesidigt ska kunna befrukta varandra och utgöra korrektiv till varandra, och till det pågående offentliga samtalet om religion och kvinnoförtryck. För detta projekt kommer medel att sökas från Vetenskapsrådet och Riksbankens Jubileumsfond för senior forskare och en doktorand under 2010. Projektansvarig: Elena Namli.