Docent i etik.
Projektbeskrivningar
Jag är lärare i etik och undervisar både i systematisk teologi och inom ramen för programmet för mänskliga rättigheter och demokrati. Jag har grundexamen i praktisk filosofi från Moskvas statliga universitet samt doktorsexamen i teologi från Uppsala universitet. Som forskare i etik är jag mest intresserad av frågan om hur olika kulturer formar människans tänkande och huruvida vi kan överbrygga de skillnader som många gånger försvårar dialogen kring etiska frågor. Min doktorsavhandling har titeln ”Etikens ontologiska grund” (Norma, Skellefteå 2000). Den handlar om en rysk filosof och teolog, Lev Karsavin, och hans ”symfoniska” personalism. Detta är en kristen filosofi som sätter personlighetsbegreppet i centrum. Min andra bok ”Och på en enda kyrka. Den ryska teologiska etiken och dess ekumeniska relevans” (Artos 2003) ägnas åt den ekumeniska dialogen kring etiska frågor. Särskilt behandlar den etiken inom den ryska ortodoxa kyrkan. Jag är medredaktör och medförfattare till en lärobok i mänskliga rättigheter ”Allas värde och lika rätt. Perspektiv på mänskliga rättigheter” (Studentlitteratur 2005). Det forskarprojekt som jag nu ägnar mest tid åt har rubriken ”Kamp med förnuftet” och är en analys av den kritik av rationalism som möter hos Fjodor Dostojevskij, Lev Sjestov och Michail Bachtin.
Undervisning och forskning anser jag höra ihop: dialog med studenter är en viktig inspirationskälla och en fantastisk möjlighet att granska sina egna och andras ståndpunkter. Jag undervisar på kurser i systematisk teologi och etik samt inom ramen för MR programmet. En viktig del av min undervisning är att handleda studenter som skriver sina uppsatser. Som etiker är min ambition att hjälpa studenten till en mera nyanserad förståelse av komplexiteten i värdefrågor samt de komplexa men nödvändiga beröringspunkterna mellan teorin och det praktiska livet. Min förhoppning är att vi, efter varje kurs i etik som vi genomför tillsammans, blir mindre besvärliga medmänniskor och mera besvärliga medborgare.
Nyfikenheten är min mest centrala karaktärsegenskap. Den är också grundvärdet i min förståelse av studentens ”sanna väsen” - nyfikenheten för ämnet och för andra människor (både lärare och studentkamrater). |
|
|
